JohannaDahlgreen

Min Mamma heter Marita och jobbar som förskolelärare det vill säga på dagis. Hon har en kämpar glöd som är inspererande. Hon är uppväxt och levt i Strömstad tills hon var 20 då hon flyttade hit till Tidaholm för att bo ihop med sin kärlek så då är min pappa.

Min mamma och pappa träffades på räkansdag i strömstad pappa var och seglade med sina vänner och mamma var på festivalen som hölls där som ett litet tivoli, så det vill säga om pappa och mamma inte träffades just den kvällen och började prata med varandra hade de aldrig haft någon kontakt med varandra. Den kvällen fick mamma ett gosedjur av pappa som han hade vunnit utan att de innan pratat med varandra. Mamma tog emot de och de blev nog en del prat den kvällen för dagen efter var mamma med de och seglade lite. Efter de har de hållt kontakten och varannan helg turades de om att åka till varandra fram och tillbaka mellan städerna. det är trotts allt ca 3 timmar mellan.

Jag tycker detta är lite coolt att de träffats så och hur de kunnat hålla, de kunde inte prata med varandra varje dag och sådan teknik som de finns nu fanns det absolut inte då. Jag kallar detta riktigt fin kärlek.

Min pappa heter Mikael och är någon slags chef på ett företag i Tibro. Han är väldigt ömsidig och ser till att våran familj ska må bra allihopa. Han är omtänksam precis som mamma. Min föräldrar bryr sig väldigt mycket om mig och de betyder otroligt mycket för mig för den delen med.

Mina föräldarar har alltid stöttat mig i alla situationer och ser till att jag mår bra. Jag har god kontakt med dem och jag vet inte hur jag skulle klara mig utan dem just nu. Jag saknar dem så fort de varit i väg en dag men det vill jag inte erkänna fast jag borde de egentligen för det är sanningen. Men som sagt när man är stor som jag ska man klara sig själv och kanske inte sakna sina föräldrar så snabbt. När jag mått dåligt har de på något sätt alltid fått mig att må bra. För er som inte vet de har jag varit lite sjuk, haft svårt att äta varit nerstämd och väldigt ledsen, vissa dagar stannade jag hemma från skolan för jag orkade inte gå upp ursängen och se folk i ansiktet så de skulle se hur svag jag var just då. Vid den tiden var min far hemma med mig när jag ville ha sällskap och mamma försökte vara hemma så mycket som möjligt när hon inte jobbade för hon har inte lika mycket rätt till att jobba hemma som pappa har de. Jag älskar min föräldrar för deras stöd av att alltid finnas för mig sitta upp med mig på nätterna när jag inte kunde sova, då en kram var värld allt fick jag massa kramar av dem.

Jag älskar mina föräldrar oerhört mycket, utan dem skulle jag inte vara den jag är idag.